5dec internationella jord dagen

Som varenda människa med trädgård kan berätta att utan en fungerande jord går inget att odla. Man täckodlar, tillför jord, kompost all möjlig biomassa för att behålla en mullhalt.

Men låt oss titta på det som sker utanför själva odlingsbädden, nämligen gräsmattan.

Jag vill peka ut ett fenomen att gångar och stenar osv sjunker ner i jorden. Sanningen är att gräsmattan växer med ca 1mm per år. Detta gör att man måste lägga om gångar osv var 20-25år för att hålla de i marknivå. Det som sker samtidigt som man klipper gräset och tar bort gräset. Tar man inte bort biomassa istället för att tillföra då?

Det man inte får glömma bort är att gräsmattan även har rötter, gräset växer ju både uppåt och ner åt. Detta blir ju en form av kolbindning i marken.

Detta är en fenomen som är intressant att titta på. Stora delar av världen är ju skogs och jordbruk. Finns det tekniker där man aktivt binder in kol i marken? Om vi börjar man skogsbruk. Skog binder kol i träd. Däremot binder inte skog så mycket kol i backen. Vad händer sedan med skogen?

Jag behöver inte gå längre än till närmaste skog i Sverige. Antingen är det en skog man vedhugger ur eller så är det en granplantering som får stå i 80-100år för att sedan kalhuggas, eller en kombination av bägge. Bägge dessa får man säga långsamt binder kol i träd för att sedan oftast bli biomassa eller byggnadsmaterial. Blir det biomassa så åter för vi kolet till luften som ett långsamt kretslopp. Blir det byggnadsmaterial, ja då binder vi kolet. För kanske 100-200år innan det ruttnar/brinner ut osv och återgår till atmosfären.
Gamla naturskogar, som inte är så vanligt, får man väl säga är ganska kolneutrala.

Hur kan vi binda mera kol?

Hur sker det naturligt? Vad går att göra inom jordbruket?

Varje gång man blottlägger jorden öppnar man upp den naturliga komposten som jorden är för att frigöra kol till atmosfären. Så öppen jord, minska på plöjningen är ett viktigt steg. Odla mellangrödor, gröngödslings osv är något annat som är viktigt. Erfarenheten från trädgården att all form av biomassa, gödsel som man kan tillföra bygger jord.

Men det finns också system med betesdjur, vilket är naturens eget sätt att klippa gräset. Gräsmattan hålls normalt ganska kort, men om den skulle få växa sig högre, så innebär det ju även att rotsystemet blir större. Detta gör att det tillförs mera kol till backen.

Vi har djur som är gjorda för att beta, för att binda kol. Idag har man forskat på detta och att kopiera beteenden från stora djur hjordar är det mest effektiva sättet. Alltså att låta djur intensivt beta på en liten yta, för att sedan beta på nästa yta. En hjord står aldrig stilla.

Så långt gräs som blir betat och gödslat på en gång.

Det vi talar om att gå från spannmåls uppdrivet kött (majs, ärtor, soja osv) till kött som är naturbeteskött eller så nära där som möjligt. Vi talar om djur som äter där det växer direkt, inte djurmat som blir transporterat runt hela jorden.

Låt oss tala om system där varje gårdar blir mindre beroende av energi/mat utifrån.

Sverige har här en enorm potential, vi har mycket betesmark som slyas igen. Vi skulle kunna ta hem alla köttproduktion till Sverige för att minska vårat globala fotavtryck i miljön.

.
Vi behöver att våra politiker slåss för att jorden, blir den stora möjligen för att binda kol.
Soil 4 climmate, är det globala initiativet för detta.

12309685_10208073397532188_7467454294674414428_o

En dag som denna växer denna typ av frågor uppmärksamhet även i internationell press. The Washington Post

Vi behöver bli bättre på att hitta grödor som vi kan mellanså för biomassa samt grödor som kan stå i våra grönsaksland under vintern. Jag har lite idéer, hoppas inom kort kunna berätta om ekonomiska alternativ som funkar hemma i vanliga villa trädgårdar.

Det här inlägget postades i Matpolitik och har märkts med etiketterna , . Bokmärk permalänken.

Kommentera